Världen pluraliseras, hänger vi med?
God dag, kära vänner och annat löst folk!
I och med att det svenska språket ständigt utvecklas och influeras av andra språk så fick jag en liten tankeställare. Jag kom att tänka på CD loggan, den som finns med på något äldre CD skivor - typ Paul Mc Cartney, Flowers in the dirt eller liknande. Då till den språkliga biten; I en pluralisering av det svenska ordet CD-skiva så borde det rent grammatiskt bli "kompakt skiva skivor". Jag tror att i folkmun heter det CD-skivor när det egentligen borde heta CD:s Eller hur blir det egentligen?. I alla fall, folk som säger CD-skivor borde skämmas!
Jag tror att många av er säkert har varit med om, under er skoltid, att läraren har skrivit "DP-prov" stort på tavlan. Åter igen rent grammatiskt blir det "Diagnostiskt Prov Prov". Att det sista ordet upprepas.
Upprepening är ett annat intressant språkligt fenomen. I mitt gamla innebandylag hade vi av någon anledning väldigt många Mats. Smeknamnsvarianterna räckte till alla utom en, varpå han fick heta MatsMats, fantastiskt roligt, ungefär som Doctor Doctor med den engelska hårdrocksgruppen UFO UFO, eller hur var det nu egentligen.
Just du läser jag John Ajvide Lindqvist Hanteringen av odöda, en bok om zombies. Väldig nördigt, men riktigt fängslande. I mina läspauser rullar mestadels Springsteen i spelaren. Har fastnat för Lost in the flood, en vass låt om en lokal racingslegends död. Springsteens tidiga verk var enastående berättelser, det saknar jag lite i dagens Springsteen.
Tills dess...
Mannen i skuggorna
Det har hänt igen!
Jönköpings-Posten borde som nyhetsmedium inte tillåta insändare där folk skriver utan subjekt! Idag var det en insändare som började med frasen "Läste Helge Blombergs insändare om dagens musik". Man kan börja en mening men med läste MEN då måste den ställas som en fråga, exempelvis, "Läste du senaste numret av Populär Historia". Som språknörd vill jag hävda att stilbrott av den här kalibern borde vara straffbart och ligga i skala med trolöshet mot huvudman eller något annat brott som folk inte riktigt förstår innebörden av för att språket är lite för byråkratiskt...
Jag visade Värsta språket i min svenskaundervisning här om veckan. Trots dess ålder håller de språkliga diskussionerna mycket hög kvalite, Fredrik Lindström är en riktig klippa.
Jag blev lite varm inombords när läste att han ska ersätta Björn Hellberg i På spåret som domare. Han kommer att axla den rollen med bravur.
Tills dess mina kära vänner....
Mannen i skuggorna
Dialekter och 20 år i fängelse i Texas.
Den värsta betygsättarhetsen är över och det har lugnat ner sig lite. Min Sv C kurs är till ända vilket är mycket tråkigt. Det ger mig lite klent med input för bloggandet.
Vi hade dock en mycket trevlig diskussion kring lunchbordet häromdagen. Vi gjorde det som görs minst en gång om året på varje svensk arbetsplats - Vi pratade om dialekter.
Alla kan relatera till dialekter på ett eller annat sätt. Antingen pratar man själv eller så stör man sig på andra som pratar. Vi diskuterade länge och väl utan att egentligen komma någonvart. Det vi kom fram till var bland annat att folk i allmänhet tycker mycket kring dialekter. Offentliga personer som Jihde, Ekvall, Gynning och många fler får sig nog en ordentlig känga av många på grund av deras dialekt. Många anser nog att de inte hör hemma i media med deras sätt att prata, jag vill dock hävda motsatsen. Utpräglad dialekt är identitet. Det finns ett talesätt som säger att ju mindre stuga destå mer dialekt. I och med urbanisering och globaliseringen så kommer dialekterna dö ut och just därför måste vi värna om våra svenska dialekter. Låt människor prata dialekt!. Jag själv pratar på tok för lite för att sticka ut och kommer således alrig bli TV-man
Jag har under helgen som var läst ut boken "Iskallt och stenhårt" av Richard Flinga. En svensk-amerikan som suttit 20 år i fängelse i Texas. Boken är säkert mycket läsvärd på dess orginalspråk, engelska. Att läsa den på svenska var ingen höjdare. Översättningen var verkligen under all kritik. Måste man inte som översättare ha lite känsla för språket? Ett exempel på hur dåligt översatt den var citatet från låten "What a difference a day made" av Dinah Washinton. Här kan man tycka att citatet borde stå på dess orginalspråk för att stärka intrycket av att det är en välkänd sång. Istället översätter översättaren det till svenska varpå det blir - "vilken skillnad en dag gör, 24 små timmar". Detta gör att många inte förstår att det är en sångtext utan bara ett talesätt. Återigen:
Måste man inte som översättare ha lite känsla för språk?
Fler översättningsmissar återfinns på avigsidan.se. Att lägga tid på att besöka den är en väl investering.
Springsteen spelade "Fade away", söndag på stadion. Många gillar denna ballad, dock inte jag...däremot hade det varit grymt att se "Lost in the flood" från torsdagen. Den sistnämnda är spelad ett tiotal gånger med E-street de senaste 30 åren. Det hade värmt ett alltjämt kyligt Springsteen hjärta, dock finns det en substitutvariant på "Live in NY" från ´99.
Tills dess...
Mannen i skuggorna....
Ett språkligt korståg och en vass femitopp....
God förmiddag kamrater!
På grund av betygsättartider har återigen uppdaterandet av bloggen fått ryka på tafsen men jag tackar ödmjukast för ni har haft förtroende och väntat tålmodigt. Min fantastiska Sv C - kurs är i princip slut, det är några handledningspass kvar för några studenter. Det som glädjer mig mest är att man på vissa kan se en väldigt stor språklig utveckling, vilket ger mitt uttalande om språkutvecklig vatten på kvarnen. Om man jämför det som en del skrev i januari med det som de skrev i maj så är det inte bara bättre och mer stilistiskt korrekt utan även skrivet med mer känsla (återigen denna viktiga känsla) och mer självförtroende.
Bloggprojektet föll väl ut och många i gruppen ämnar att fortsätta skriva, om men med en liten annan vinkel. Jag är nöjd så länge de skriver.
Angående rubriken är jag på god väg att starta ett språkligt korståg mot meningar utan subjekt. För att en mening ska vara komplett så ska det finnas minst ett subjekt och ett predikat. Exempelvis "Jag går" - där "jag" är subjektet och "går" är predikatet. Utan dessa två är meningen inte korrekt och språket faller. Det finns otaliga exempel på hur subjektet faller bort. Man talspråkiserar det skrivna språket och låter subjektet försvinna.
Ett exempel på det skulle kunna vara "har prövat det många gånger, men det fungerade inte" - I det här fallet så är det det skrivna språket i ett informellt sammanhang, exempel mail, sms, eller msn. Men i det här fallet så vet man inte VEM som gör något i satsen, det vill säga subjektet och meningen faller. Mitt korståg har ett mål...
...ÅTERINFÖR SUBJEKTET I DET SKRIVNA SPRÅKET...
Låt detta meddelande spridas likt en löpeld över land och rike!
Så här i Springsteentider så tror jag att många är nyfikna på vilka som är bossens fem bästa låtar och här, gott folk, kommer de.
5. Tougher than the rest - En svår tid i Bruces liv som återspeglades i en fantastisk kärlekshymn
5. Point Blank - Delad femma, fantastisk, episkt berättande...man lever sig in i dansgolvet och hur han känner sig när han "dancing slowly"
4. Drive all night - Underbart vacker, känslosam, Ullevi ´08 kommer alltid finnas i mitt hjärta. Clarences tårar under andra saxsolot är bland det finaste jag sett.
3. Thunder Road - "Vi måste bara bort , vi måste nå ett bättre liv" En av tidernas bästa låter, alla kategorier.
2. Backstreets - Odödlig vänskap, lång, rockig, episk vacker...en värdig runner up.
1. Jungleland - DET KOMMER ALDRIG GÖRAS EN BÄTTRE LÅT! Denna är komplett - fantastisk text, rockig, underbar känsla och ett odödligt saxofonsolo. Det var tänkt att jag och min fru skulle haft saxsolot som bröllopsmarch, dock ville ödet annorlunda.
1, 2 och 3 är från "Born to run" - äger ni inte den så köp den, den kommer utradera alla era andra skivor.
Tills dess...
Mannen i skuggorna
